Vi träffades innan och samtalade om vad vi skulle göra så att alla kände sig trygga. När vi kom in i simhallen gick vi genast till motionsbassängen och simmade några längder. Personal ropade ut något obegripligt i högtalarna. Vi rådfrågade de andra i bassängen om vad som hade blivit sagt. De trodde att personalen syftade på oss och att vi skulle lämna bassängen. Vi gick och frågade personal om så var fallet. Vi tyckte det var relevant att ta redan på detta då de hade hotat med polisen. Personalen berättade att de inte hade syftat på oss. Vi återvände till bassängen för att simma igen. Medan vi befann oss ovanför bassängen fick vi både negativa och positiva kommentarer till vad vi gjorde, men de positiva var helt klart övervägande.

Efter att ha simmat några längder i bassängen igen blev vi inkallade till kanten av en badvakt. Hon förklarade för oss att vi var tvungna att lämna bassängen eftersom vi inte bar överdel i kombination med att vi var kvinnor. Vi efterfrågade regler för detta. Badvakten hänvisade till tidningen Metro. Vi förstod inte hur vi skulle kunna rätta oss efter regler som fanns i en tidning. Under diskussion framkom det att det var en av badgästerna, som känt sig kränkt av våra bara bröst, som bett personal att kasta ut oss. Han tyckte att vi sexualiserade bassängen. Han deltog i diskussionen vid bassängkanten. Vi berättade att det absolut inte var vår mening att kränka honom och att det var just känslan om att våra bröst var sexuella som vi ville motverka. Efter en stunds diskuterande lämnade vi bassängen för att inte skapa bråk. När vi beslutade oss för detta var det andra badgäster som uppmanade oss att inte ge upp, vi lovade dem att kämpa vidare.